dumma usb

Jag hatar verkligen perioden då man mår dåligt varje morgon.. 
I morse kunde jag knappt vifta lite på lilltån utan att hela världen skakade och det kändes som om jag skulle spy.
Man får se det från den ljusa sidan.. vi inväntar ju trots allt våran baby.
Joel gör inte annat än att leta efter lägenheter och det känns som om det kommer ta en evighet till innan vi hittar någon perfekt. Men huvudsaken är att vi har en tills att lillen kommer.
Som sagt.. usb-kabel är inte med mig.....

Lyckligare än någon annan

Jag är så lycklig så det går inte beskriva, och varje gång jag ser Joel så ryser jag inombords.
Att veta att det är prinsen framför mig som ska bli pappa till mitt första barn är en känsla som inte går att beskriva.
Jag älskar dig Joel mer än något annat och kommer föralltid att göra det.
Du har en stor plats i mitt hjärta och du har en väldigt stor del i mitt liv.   ♥


tack för mig! :)

Fick precis en kommentar av en anonym som påstår att man inte ser hjärtat på ett ultraljud när man har gått 6+4 men man kan faktiskt det. Både jag och joel såg det lilla hjärtat slå. Det är inte stort och dom fick zoma in rätt bra. MEN.. vi såg det. och det var det mest fantastiska jag någonsin sätt.
jag vet att jag inte borde bry mig och ens ta mig tid att kommentera på dom som tror man sitter och ljuger i sin egna blogg. men jag blir bara så förbannad på folk som tror att man sitter och hittar på saker. Läs inte min blogg om ni inte tror på det jag skriver. :)

Måndag 11:59

Måndag och alla börjar jobbet och skolan.. jag väntar på att dom ska ringa och ha bra nyheter till mig.
Känns jobbigt att bara sitta och vänta hela dagarna, jag vill också plugga nu som alla andra och ha någonting att göra på dagarna. Jag hoppas verkligen att jag får plugga hemma dom här tre åren på gymnasiet som jag önskade.
Jag känner verkligen ingen lycklig sida från mig själv om jag måste plugga på skolan och min önskan inte går igenom. Jag blir bara stressad i en klass och inte på tal om prov.. jag hatar att höra när allas pennor rusar genom sidorna och jag blir bara så frustrerad och arg så man vill bara riva sönder provet och gå..
Nog om skolan man kan inte annat än att hålla tummarna nu!
Igår var vi som sagt och tittade ut barnsäng och det fanns hur många fina sängar som helst.
MEN.. jag är inte kräsen heller, huvudsaken är att vårat barn ska sova skönt om nätterna. ptss..(dom nätterna han/hon inte sover med mig) 
Min underbara pojkvän ska fixa en klipptid till mig i veckan, kan behövas efter all blekning...
Frågan är bara hur jag ska klippa mig, rätt så mycket är slitet så jag funderar på en lite kortare frisyr den här gången. Men då kommer det bli första gången jag är korthårig, har alltid haft långt hår så länge som jag kan minnas i alla fall..
Någon som har ett tips i vad jag skulle passa i? för er som inte vet så är jag blond nu :)

hey

Jag sa att jag skulle göra en fuling idag men har inte haft tid att sitta framför datorn.
Så fort jag vaknade gick jag upp och fikade lite även om det tar emot jag menar illamåendet tar man inte med en nypa salt kan jag lova er..
Sedan.. åkte jag och joel in på IKEA för att titta lite på barnsängar och dom hade många fina faktiskt.
MEN.. jag har inte haft tid som sagt, puss

Godnatt!

Sover hos joel och då betyder det noll bloggande för min del, men gör en fuling imorgon!
pusspuss!

Ett litet hjärta som slår inom mig

Blir bara sjukare och sjukare vaknade flera gånger inatt av att jag inte kunde andas, men det är skönt..
Ultraljudet igår gick jättebra. När vi berättade att vi ångrat oss och sa att vi ville behålla barnet så blev han jätteglad precis som om man är en glädjespridare ibland. Man såg inte så jättemycket på ultraljudet men man såg ett litet hjärta som blinkade på skärmen, då insåg jag att jag har ett litet liv där inne som jag bara längtar ska komma ut.
Eftersom jag är under 18 så fick jag träffa en kurator och hon blev jätteglad hon också.
Hon trodde verkligen på oss och sen när det stora frågan kom hur länge vi har varit tillsammans så svarade joel att vi hållt ihop i 8 månader men han sa att vi känner att vi verkligen kommer hålla ihop vi är som gjorda för varandra.
Hon berättade att det har ingenting med tiden och göra, även om man har varit tillsammans i 45 år så betyder inte det att förhållandet ska garanterat hålla. Man har ingen garanti på sånt.
Något som många måste ta lärdom av. "Släng inte sten i glashus" !
Nu i morse när jag satt uppe i soffan och precis hade ringt Härnösandshus så kände jag hur svimfärdig jag blev, ögonen slocknade och huvudet blev hur tungt som helst. Jag kände hur jag ändå kunde kontrollera att jag inte skulle svimma av. Jag hoppas verkligen att det inte kommer komma tillbaka för jag hatar den där känslan när man vet att man när som helst kan ramla ihop och inte kunna göra motstånd. huvva..
Nu ska jag väll försöka hitta på något tills att joels syskon kommer hem från skolan och jag ska värma lite mat åt dom.
(bilder kommer så snart jag har fattat mig på hur jag gör med usb-kabeln som inte riktigt vill samarbeta med mig)
pusspuss!

Måndagkväll

Just nu sitter jag nere hos Joel.
Mamma körde hit mig innan hon skulle hämta mopsen vi har införskaffat oss.
Kan säga att jag har fruktansvärt ont i halsen antagligen för att jag är förskyld och inte för att jag är med barn.
Är inte nervös inför morgondagen alls, kan bara säga att det är roligt och spännande.
Jag och Joel kan inte bli lyckligare känns det som.
Att se han såhär glad gör mig gladare än någonsin det var längesen jag såg han så här överlycklig så ni kanske förstår varför jag känner som jag känner! Man ser den andras lycka när man är nykär och när man gifter sig, skaffar barn och ni vet, punkter i livet som man bara gör en gång.
aja hörs imorrn pusspuss!

Första skoldagen över..

Första skoldagen över och den slutade väl inte så underbart bra som man hade kunnat hoppas..
Klassen verkar ganska bra iallafall, men när jag berättade hur läget låg till att jag väntar barn så blev dom väl inte sådär jätteglada. Jag frågade hur man kunde lösa det här med mammaledigt osv när barnet kommer, och då säger dom att självklart kan dom skicka hem engelska,matte,svenska osv men det går ju inte att lära sig själva "makeup" delen. Så till den stora frågan, vad ska jag ta mig till?
Jag vägrar att gå om ett år till jag total vägrar det finns inte med i min värld..
Sedan om jag hoppar av så får jag väll jobba på hemtjänsten resten av mitt liv?
amen alltså allvarligt vad ska jag göra?..

Imorgon väntar ultraljudet så jag kommer spendera min morgondag på sjukhuset istället för på skolan, jag FICK faktist ta ledigt. Kanske jag fått lärare som är normala i huvudet? En annan lärare skulle utan tvekan ge mig frånvaro även fast jag har tid där. Aja, nu är jag hungrig så nu ska jag kila iväg och äta för två, hihi! pusspuss!


Jag älskar mitt liv just nu!

Äntligen börjar det lika något när det gäller designen till bloggen. (Dock kan den bli bättre!)
På Tisdag ska jag på ultraljud sen efter det så kommer bloggen blir mycket mer intressant!
Som jag känner nu vill jag inte somna än hur trött jag är.
För jag vet vad som väntar mig imorgonbitti då jag vaknar av mig SJÄLV tidigt utan någon klocka som ringer..
Illamående och snurr i huvudet.. Fast jag vet att det är värt det bara det som gör mig stark och orkar stå ut.
Sjävklart gör min pojkvän mig stark nu också, han gör ju allt för mig och verkligen bryr sig. Ingen kan hitta sån underbar kille som jag har hittat. ♥

Det är lite lustigt det där faktist.. Jag menar vilken tur med killar har jag haft egentligen?
Okej, ni tänker säkert.. "men herregud du har ju haft några" men det många inte vet är att det var nästan aldrig jag som lämnade dom. Utan det är jag som fått tagit smällen. Nu kan jag bara skratta mig lycklig och känna att ingen någonsin kommer kunna hitta en sån underbar pojkvän som jag.
Turen vänder någon gång, folk som har haft tur i början få otur i slutet.
Jag har hellre ett lyckligt slut än ett olyckligt.

SEN... har vi ju dom här människorna som har hur mycket dåligt att komma med som helst.. MEN.. jag så står jag på mig!
Det här är början till mitt liv och om jag vill starta det nu så låt mig göra det.
Jag menar.. vad har folk med det att göra.. Förstår dom som står mig nära att dom vill få mig att förstå att jag bara är 17 och kommer aldrig kunna leva som en annan tonåring gör.
Dom andra som bara snackar utan att ens känna mig har bara lite att göra eller för dålig fantasi för att komma på något roligt att säga sina kompisar för att komma med ett samtalsämne.
Men allvarligt, when will people grow up?

Imorgon åker jag ner till joel eftersom vi ska vara på sjukhuset halv nio på tisdagmorgon.
Efter det åker vi hem till mig och räknar lite på lägenheten osv som vi har varit och tittat på.
Den var otroligt fin!!

Btw, tack till Amanda Larsson som fixade ihop headern åt mig, jag älskar dig min bästavän!

pusspuss!


Hjälp?

Någon som har lust att hjälpa mig med en ny bloggdesign?


RSS 2.0